Jag tog en paus från stickningen när oket var färdigt. Sen föddes Nils och jag fick annat att tänka på än stickning. Nu har vi fått lite rutiner och jag igång med stickningen igen. Jag är färdig med de förkortade varven och ökningarna (fick sticka om tre gånger...), och just nu stickar jag runt, runt, runt på fram- och bakstycket. Det passar mig perfekt eftersom jag inte har någon chans att hamna i någon djupare koncentration innan jag blir avbruten av en sällskapssjuk eller ledsen bebis.